Kort om Elsa Grave
Mer om Elsa Grave
Elsa Graves verk
-Bibliografi
Konstnären Elsa Grave
Läs Elsa Grave
Elsa Grave Läser
Bilder
 

Kort om Elsa Grave 

Elsa Grave föddes 1918 som dotter till gruvingenjören Carl Wolrath Grave och hans hustru Elsa Regina Järle. Familjen bodde vid den tiden i Gunnarstorp i Norra Wrams församling i Skåne men flyttade 1929 till Billesholm och tre år senare till gården Ekdalen vid gruvan i Nyvång, där fadern var driftsledare.
Efter studentexamen 1938 i Helsingborg bedrev Elsa Grave konststudier i Paris samt hos Isaac Grünewald i Stockholm. 1942 blev hon fil kand. Hon läste av nyfikenhet och inte ”för att bli något” - det betonade hon ofta.

1943 blev hon emellertid ”något”. Hon blev författare. Det året kom diktsamlingen Inkräktare på Bonniers. Titeln valde hon själv, eftersom hon tyckte att hon oombedd trängde sig in på parnassen. Hon utvecklade ett personligt symbolspråk, som gjorde henne till en av de mest intressanta profilerna i 1940-talets författargeneration. Stegvis utvecklades hennes texter - präglade av en smittande språkglädje - mot en lyrik med starka inslag av kritik mot samhälle och västerländsk civilisation.
Genombrottet kom 1948 med Bortförklaring.
Efter att ha varit bosatt i bland annat Linköping och Boden, där hennes dåvarande make var läkare, flyttade Elsa Grave 1957 till Halmstad och till en plats fylld av poesi: Blomstervången i Vapnödalen . Där hade hon sitt hem i nära 40 år. 
Den 17 juni 2003 avled hon på Göstorpsgården i Veinge i Laholms kommun.
Under åren har Elsa Grave fått åtskilliga litterära utmärkelser:
Aftonbladets litteraturpris och Boklotteriets stipendium 1960, Bellmanpriset 1963, Samfundet De nios pris och Halmstads kulturnämnds pris 1968, Övralidspriset 1973, Carl Emil Englund-priset 1978, pris ur Landstinget Hallands jubileumsfond 1981, Hallandspostens kulturpris 1982 samt litteraturfrämjandets stora pris, Lilla Nobelpriset, 1983.

Webbmaster:
Karin Wieslander
Om Elsa Grave-sällskapet
Kontakta Elsa Grave-sällskapet